TERAPIOMRÅDEN

mPGES-1 driver på inflammationen

Mikrosomalt prostaglandin E-syntas (mPGES-1) är ett enzym som vanligen finns i låga nivåer i kroppen. Enzymet stimulerar produktionen av prostaglandin E2 (PGE2), en kraftigt verkande signalmolekyl som både ger smärta och har en inflammationsdrivande effekt. Vid en inflammation regleras nivåerna av mPGES-1 upp, vilket orsakar ökade nivåer av PGE2, som i sin tur förvärrar de inflammationsrelaterade symtomen. Skadliga inflammatoriska processer i mikrokärl kan på sikt orsaka vävnadsskador och smärta – i värsta fall uppstår kallbrand med amputation som nödvändig medicinsk behandling. I autoimmuna sjukdomar som systemisk skleros kan den kroniska inflammationen leda till svår samsjuklighet och, i vissa fall, till för tidig död.

Endometrios Systemisk skleros


Endometrios – en smärtsam sjukdom som orsakar stort lidande hos miljontals kvinnor

Endometrios är en kronisk inflammationssjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder över hela världen. Tillståndet är utbrett men många drabbade får vänta länge på att få en korrekt diagnos. Idag lever cirka 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder med endometrios. Enbart i USA och de fem största västeuropeiska länderna – Tyskland, Italien, Spanien, Storbritannien och Frankrike – motsvarar detta cirka 16 miljoner patienter. I Sverige lever cirka 200 000 kvinnor med endometrios, och av dessa är 10 procent eller mer tonåringar. Endometrios påverkar många kvinnors vardag allvarligt under en stor del av livet och sjukdomen har även en stor samhällelig påverkan. Behovet av nya effektiva behandlingar är akut.

Vanliga symptom är svår smärta och nedsatt fertilitet

Orsaken till endometrios är inte fastställd, men enligt en vanlig teori anses sjukdomen uppstå i samband med att kroppen vid menstruation stöter ifrån sig de celler som utgör det yttersta lagret av livmoderns slemhinna. En del av cellerna färdas då felaktigt bakåt genom äggledarna, mot äggstockarna och ut i bäckenet och bukhålan. Här växer cellerna fast och ger upphov till endometrioshärdar.

Det vanligaste symtomet är mycket svår smärta i samband med menstruation. Flertalet patienter beskriver att de även upplever svår smärta i samband med ägglossning, men även smärta vid samlag eller toalettbesök är vanligt förekommande. Den intensiva smärtan medför stora begränsningar i det vardagliga livet och påverkar livskvaliteten negativt, särskilt då smärtan med tiden kan bli kronisk. Sjukdomen ökar även risken för psykisk ohälsa genom depression och extrem trötthet. På lång sikt kan endometrioshärdar orsaka sammanväxningar i magen som kan försvåra om man behöver opereras i framtiden.

Cirka 30–50 procent av kvinnor med endometrios lider av nedsatt fertilitet och det är ofta i samband med infertilitetsutredning som sjukdomen först fastställs.

Endometrioslesioner kan uppstå på olika platser i bäckenet och bukhålan.

Illustration av Hic et nunc / CC BY-SA 3.0
Konventionella behandlingar saknar precision och orsakar ofta ovälkomna bieffekter

Trots att det idag görs stora ansträngningar för att kartlägga och förstå sjukdomen bättre är den generella kunskapen inom sjukvården relativt låg, och när misstanke om sjukdom finns kan tiden till diagnos vara utdragen. Vid diagnos av endometrios kan gynekologisk undersökning med ultraljud eller magnetkameraundersökning (MRI) vara till hjälp, men för definitiv diagnos krävs vävnadsprover som inhämtas via titthålskirurgi (laparoskopi).

Det finns idag inga botemedel mot endometrios. Tillgängliga behandlingar är olika typer av hormonreglerande eller smärtlindrande läkemedel. Hormonreglering har visat sig effektiv för symptomlindring och behandling, där den vanligaste formen av behandling är vanliga hormonella preventivmedel. Dessa kan dock ha biverkningar. Som smärtlindrande läkemedel används ofta antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), vilka kan motverka smärtan och dämpa inflammationen men vid kronisk behandling riskerar att ge upphov till gastrit. En annan behandlingsform är kirurgi, vanligen i form av laparoskopiska ingrepp för att avlägsna endometrioshärdarna. Nya härdar uppstår dock ofta inom några år och kan kräva upprepade ingrepp. Behovet av effektiva behandlingar med hög precision är därför fortsatt stort.

Fördjupande information
Systemisk skleros – en kronisk inflammatorisk sjukdom som leder till mikrovaskulär dysfunktion

2,5 miljoner människor världen över lever med systemisk skleros, varav en majoritet är kvinnor. På de största marknaderna – USA, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Japan – finns ungefär 240 000 patienter. I Sverige lever cirka 2 000 personer med diagnosticerad systemisk skleros. Ungefär hälften av alla patienter med systemisk skleros utvecklar smärtsamma och svårläkta sår på fingrarna, vilket kan omöjliggöra vardagliga aktiviteter. Pulmonell arteriell hypertoni (PAH) och interstitiella lungsjukdomar (ILD) är andra exempel på komplexa kroniska sjukdomstillstånd som ofta drabbar patienter med systemisk skleros. PAH uppstår till följd av utbredda skador i lungornas mikrokärl och är förknippat med ökad dödlighet.

Läs mer om systemisk skleros under rubriken ”fördjupande information” nedan.

Raynaud-attacker drabbar de flesta patienter med systemisk skleros

I de tidiga skedena av systemisk skleros kan plötsliga episoder av minskat blodflöde till fingrar och tår uppstå, vilket leder till missfärgning, smärta och nedsatt finmotorik. Episoderna kallas Raynaud-attacker och drabbar nästan alla patienter med systemisk skleros. Den här typen av attacker förekommer även hos i övrigt friska personer, men vid systemisk skleros kommer attackerna oftare, är mer uttalade, och leder ofta dagligen till svår smärta. Omkring 95% av patienter med systemisk skleros lider av Raynaud-attacker, och i takt med att de mikrovaskulära skadorna förvärras minskar blodflödet ytterligare, vilket ökar risken för svårläkta sår på fingrar och tår – digitala sår.

Digitala sår försvårar patienternas vardag

Ungefär hälften av alla patienter med systemisk skleros utvecklar sårbildningar på fingrar och tår, vanligen kända som digitala sår. Den här typen av sår läker långsamt och orsakar mycket svår smärta. Dessvärre är utbudet på godkända läkemedelsbehandlingar mycket begränsat och de få som finns tillgängliga är förknippade med biverkningar. Beroende på var såren uppstår kan vardagliga aktiviteter som att ta en promenad, öppna bildörren, sätta på sig handskar eller skriva på ett tangentbord vara outhärdliga. Behovet av effektiva och säkra behandlingar som kan begränsa uppkomst av sår samt den smärta och nedsatta livskvalitet som såren ger upphov till är därför mycket stort.


Image Copyright of Clinical Photography at the Northern Care Alliance
Befintliga läkemedelsbehandlingar möter inte de medicinska behoven

Nuvarande behandling av kronisk mikrovaskulär dysfunktion har otillräcklig klinisk effekt och kan orsaka svåra biverkningar. Idag finns inga godkända läkemedel för behandling av digitala sår i USA och enbart två i Europa – prostacyklin-analogen iloprost och endotelinreceptor-antagonisten bosentan. Ingen av dessa har tillräcklig klinisk effekt eller tolerabilitet. På grund av bristen på säkra och effektiva läkemedel som specifikt behandlar digitala sår används idag läkemedel som är utvecklade för andra indikationer. Användandet av dessa behandlingar begränsas dock ofta av dosberoende biverkningar och av att den kliniska effekten därför blir låg.

Fördjupande information

Läs mer om Gesynta Pharma

Gesynta Pharma bygger sin forskning på banbrytande forskning från Karolinska Institutet.

Vår välmeriterade ledning och styrelse har stor erfarenhet av läkemedelsutveckling, kommersialisering och företagsbyggande.

Systemisk skleros är en autoimmun sjukdom som bland annat karaktäriseras av kronisk inflammation i kroppens minsta kärl.

Endometrios är en kronisk, inflammatorisk, östrogenberoende sjukdom som drabbar miljoner kvinnor över hela världen.

Vår längst framskridna läkemedelskandidat GS-248 genomgår just nu en klinisk fas II-studie.